jag äter ett äpple till frukost, det var allt av intresse jag kunde finna i kylskåpet. Faktum är att det var inte ens i kylskåpet jag hittade det, utan i fruktskålen, men det gör detsamma. Fram till lunch idag kommer jag vara en obotlig tyrann som gör slut på allt som kommer i min väg, utan undantag. Fram till lunch idag bör man hålla sig på betryggande avstånd från mig.

Okej, nu är det såhär: Jag funderat på att klippa mitt hår kort, inte kort kort, utan bara kort. Men frågan är bara om jag verkligen kommer våga låta mitt hår falla till golvet. Jag minns för drygt två och ett halvt år sedan då en frisör av misstag klippte av mitt långa hår till axlarna, jag gick hem och grät. Kommer jag våga riskera att göra samma misstag och måsta leva med ett hår jag hatar?

Hur som helst måste jag i alla fall göra något åt saken, just nu ser det förjävligt ut. Min frisyr känns så himla passé, det är liksom bara långt och tråkigt med en alldeles för lång och nästan obefintlig snedlugg. Dessutom klippte min förra frisör alltid mitt hår som ett V bak på ryggen, det vill säga att håret är kortare fram vid ansiktet och längre där bak, och det känns inte alls hett just nu. Jag vill få en lika längd på hela håret, och enda alternativet då är att klippa det. Jag är bara rädd för att dra fingrarna i håret och känna att det fattas något.

Jag har en vecka på mig att fundera klart, sen bär det av till Classe. Ni får gärna kommentera och säga hur ni tycker att jag ska göra.  

Nej, nej, nej, nej! Keith kan inte åka ut ur project runway, varför var var han tvungen att bryta mot reglerna? Han var ju den bästa designern, ingen var i klass med honom. Han hade lätt vunnit utan de där böckerna, och som han sa så använde han dem inte ens. Jaha, vem ska man heja på nu då?

Jag har nu pratat i telefonen non stop i nästan tre timmar om diverse olika tjejproblem och planerat inför fredagen. Då är det nämligen dags för Stadsfesten och vi tjejer ska grilla och äta ute på min altan innan killarna droppar in och förfesten kan börja. På menyn står grillad fläskkarré, min utsökta potatisgratäng, sallad med vattenmelon, champinjonsås och till efterrätt en jordgubbstårta med mandelmassa och lemon curd serverad med vaniljglass. Smaskens!

Det kommer dock bli rätt stressigt då jag slutar klockan 4 och det är tänkt att vi ska börja göra i ordning maten tillsammans klockan 5. På en timme ska jag alltså hinna hem och duscha, fixa håret, klä mig och sminka mig. Endel kan tycka att det är en enkel match, men inte för mig. Jag tar minst två timmar på mig att göra mig ordning då det vankas partaj, så det blir minst sagt en utmaning. Om inte annat får jag väl kanske gulla lite med Urban och eventuellt få sluta lite tidigare. Nej urs! Elin Forslund vad tänker du med? Har du inte alla hemma? Gulla med Urban, vem vet hur det kan sluta? Han är ju en snuskgubbe! Det stryker vi alltså och klurar fram en plan B istället...

Jag tänkte på en sak igår då jag skulle gå och lägga mig. Ni vet då man tänker på ett ord riktigt länge och säger det tyst för sig själv, då kommer man på hur fruktansvärt konstigt ordet låter. Jag tänkte på hedde igår kväll, tex. "Jag hedde den där borta på bordet". Vet du hur fult ordet hedde är? Det låter som en degig, tjock, ful slajmklump som är grön-gul-snorfärgad. 

Hedde. Hedde, hedde, hedde,hedde,hedde,hedde. HEDDE. SLuta genast upp med att använda detta fruktansvärda ord, innan jag kräks.

Testa själva! Säg hedde tyst för dig själv så vet du vad jag menar.

Ännu en morgon på väg till jobbet. Men idag var det faktiskt inte bara jag i familjen som steg upp tidigt, för ovanlighetens skull. Mamma skulle till tandläkaren så hon var uppe bra mycket tidigare än mig, HA!

Nu sitter jag här med en tallrik vaniljyoghurt och funderar på om jag skulle ha satt mig ned och läst Norran istället för att sätta mig vid datorn. Men jag kan ju inte motstå att skriva ett väldigt onödigt inlägg i min bloggelilogg. Den här morgonen var förövrigt en sådan morgon då jag skulle ha sjukanmält mig om det var skola (jag vill ju inte förlora pengar), men istället klev jag som vanligt snällt upp ur min gudomligt sköna säng. Dumt drag.

Jaja, nu ska jag sätta mig och läsa tidningen i alla fall, det räcker med att jag avslutar dagen framför datorn, jag borde egentligen inte börja den här också. Tjingelong!

Jonnas färgning är uppskjuten på obestämd tid, jag återkommer med resuktatet!

För drygt en vecka sedan lärde jag mig något nytt, och idag ska jag använda mig utav mina nya kunskaper. Jag ska färga Jonnas utväxt, och om resultatet blir bra har hon Linnea att tacka. Blir det dessvärre inte så bra har jag satt mig själv i klistret. Jag påstod nämligen att jag var en fena på det där med att färga utväxten då hon bad om min hjälp, så jag kan alltså inte skylla ifrån mig om jag misslyckas...